Matmonster

matt

Jag ska berätta en sak om Sam. Han bits. På senaste tiden har han bitit mig nästan varje gång jag ammat honom och jag ska berätta en annan sak – DET GÖR ONT! Därför kunde jag inte vara mer glad över att grabben numera upptäckt det fina med riktig mat.

Det kändes verkligen (och det gjorde nog det med) som att det gick över en natt. Från små isbitsportioner där det mesta spottade ut till att det satt ett matmonster som inte kunde få nog. Jag hann knappt med. Har långsamt försökt att trappa upp men det är svårt att sluta mata honom när han illtjuter såfort han inser att det är slut. Och nu har jag den konstanta känslan av mjölkstockning eftersom amning åkt ner rejält på prioteringslistan. Väntar på att kroppen ska fatta vinken. Man skulle kunna tro att den skulle vara glad över att slippa det ständiga hotet av de där två vassa gaddarna. Men ja, snart hoppas jag.

För wow…som denna unge älskar mat. Obligatoriskt otåligt skrik mellan varje tugga, spelar ingen roll hur snabb jag är. I hans ögon är det alltid för långsamt.

matt3

Annonser

3 comments

  1. älskar sista bilden!!! haha… och på första bilden ser han ut som den där dinosaurie-bebisen i barnstolen. kolla armen… love it

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s